torsdag 22 oktober 2015

Tillit

Höst, med sprakande färger och blåsten som virvlar runt allt det gula. För ett par år sedan tog Leif bilder på mig, dansandes på Solnas gator i höstskrud. Bilderna skulle jag ha till hemsidan, för frigörande dansen. Livet tog sig andra vägar. Och denna höstdag, då min dotter precis har fyllt 31 och jag snart ska bli farmor sitter jag med en stor ångest klump i halsen, svårt att andas och vara glad.

Hyr aldrig ut era lägenheter. Ett starkt tips bara. Jag har kommit hem till en lägenhet som var så smutsig att jag fick hyra in städfirma. Saker, mest vardagssaker som husgeråd, sänglinne någon lampa, madrass… saknas. Bänkskiva med fuktskador, ev mögel, grova repor i ugnen där emaljen är borta. Smutsiga handdukar och lakan ihop vikta i skåpet. Ja, det har jag sysslat med tiden jag var hemma. Ingrid har tvättat upp mina handdukar och de lakan som fanns kvar. Hon hjälpte mig också att diska upp diverse stora husgeråd som inte gick in i diskmaskinen. Jag har fått kastruller och stekpanna, täcke och lakan av Åsa och Torbjörn. Thomas och Michelle hjälpte mig få bort alla bananflugor, köpte glödlampor så jag kunde se i mitt hem på kvällen. Jenny raskade på uppackningen så den är nästan klar när jag kommer ner igen. Sedan all korrespondens med en kränkt och fattig man som helst vill prata med en annan man, inte mig alltså. Han har nobbat mina förslag och jag har bett att få slippa ha med honom att göra. Depositionen går till en obetald elräkning, flyttstädningen, diskbänken och ugnen. Han är polisanmäld för innehav av min nyckel och stöld av diverse saker i mitt hem. Hans lånade mig en låskolv så jag kunde åka till mina behandlingar i Sthlm denna vecka. Mannen som hyrt gick nämligen in i min lägenhet när han trodde att jag inte var hemma. Mycket mail, sms, telefonsamtal. Zahra tipsade om medling som tyvärr inte gick hem. Michael gav mig också värdefulla råd att följa vid en eventuell rättegång. Ja, en soppa som jag försöker att förhålla mig till, som av och till ger mig kräkkänslor och känsla av panik. Är det här det sista jag ska göra på denna jord?

Glädjande är att jag har många som ser om mig och det är gott. Jag vågar inte helt lita på att ni finns där, men för varje dag som går så märker jag att tilliten till min omvärld blir större och starkare och jag vågar be om mer. Idag tänker jag meditera och i morgon ska jag få healing av Louise. Är kvar ytterligare en vecka i Solna, för avslut med Karolinska, Asih och lite annat smått och gott. Har fått kontakt med Sahlgrenska så den överslussningen är klar.

Precis nyss har jag fått blod. Känner mig lite frusen just nu men tänker att helgen kommer att bli lite piggare är den brukar. Det återstår att se, men den totala utmattningen kommer troligtvis inte. Tänker mycket på Mankell och jag upplevde att vi var lite följeslagare på håll förstås, jag träffade honom aldrig. Läste hans bok som väckte mycket tankar kring micro och macro kosmos där vi är vandrandes emellan det personliga och det världsliga. Och hur våra lilla jag påverkar genom vår blotta närvaro.

Utanför mitt skrivfönster för dagen står ett stor träd med en fantastisk färgskala, dansandes i lövverket. Än finns det liv och de rister, dansar och skakar om, innan viloperioden. Det känns inte så just nu, men det kanske är så att när hösten rinner ut och vintern kommer med stiltje så är det min tur att gå till eftervärlden. Allra helst vill jag gå till eftervärlden i full blom, när sommaren är och livet lever i sin fulla prakt.

Jag ber om goda tankar och om kärlek för att lösa konflikten mellan ett kränkt jag och en kränkt man, så att vi kan gå ur det här stärkta.


Jag älskar er för allt ni är

Shima

Anette