Rens

Rensar papper och går igenom vilka saker jag ska ta med mig hem till Mölndal. Både skönt och fruktansvärt. På något sätt är de det som mina barn egentligen ska göra när jag har gått till eftervärlden. Att slänga det som är skräp och behålla det som är av minne och viktigt för dem. Nu gör jag det. Bestämmer helt enkelt vad de ska ha kvar och rota i. Här i Solna har jag bara en bråkdel av mina saker, den stora rensningen blir när jag kommer hem. Det är svårt ändå.

Det som är skönt i rensandet är att jag verkligen funderar på om det är värt att spara, lägga undan och om det är det, ta mig en funderare till om barnen eller min familj tycker det samma. Jag skrev också att det är fruktansvärt att göra detta och då menar jag verkligen fruktansvärt. Hela mitt liv rensar jag bort nu. Det påminner mig om allt jag gjort, vad jag arbetat med, olika projekt jag har genomfört, utbildningar jag gjort, saker jag aldrig kommer att slutföra, mitt företag, saker jag brinner för, människor jag träffat... Mitt hjärta gråter stora tårar och jag sörjer djupt. Påminner mig också om hur mycket jag har varit det jag gör och inte det jag är. Att prestera har varit viktigt, att visa upp, att duga. Jag har trots de tankarna mycket att vara stolt över! Samtidigt är det ledsamt att jag kommer på det nu.

Mediterar en stund varje dag, läser lite, promenerar, pratar i telefon, umgås med Leif. Försöker ta vara på dagarna och göra sådant som är bra för mig. Jag är inte lika hetsig som jag upplever att jag var det första året. Hetsa fram ett datum för min färd till eftervärlden till längre fram, genom mat, träning, positivt tänkande och försöka göra alla förslag ni så hjärtinnerligt kommer med. Mycket lugnare nu. Det är som det är och jag kan försöka att må bättre än jag gjorde i går.

Idag har en indiansk fras ” Today is a good day to die” återkommit i mitt huvud. Först försökte jag slå den ifrån mig, sen tänkte jag att ja, idag är en bra dag att dö på, varför inte. Det avdramatiserar det lite, i alla fall för mig. Åker till Olso och mitt lilla hjärta på fredag. Meningen var att vi skulle fira Thomas som fyller år den 20. Men det blir just vi två som firar honom, utan honom närvarande. Leif överraskade mig idag med en hörbok. Ni som känner mig lite mer vet att jag ligger och lyssnar när jag ska sova och när jag vaknar på natten så sätter jag på den igen. Helt enkelt för att slippa grubbel och funderingar som håller mig vaken halva nätterna. Det roliga i historien är att jag för en tid sedan dyrt och heligt lovade att jag aldrig kommer att läsa David Lagercrantz tolkning av Millenium, av principskäl. Den kom han hem med idag och nu får jag förstås läsa den. Håller på med en annan bok som jag inte kommer in i, är på sjunde cd och fattar fortfarande inte någonting?!

Lite kärlek fick jag av Marijke häromdagen, när hon var på konferens här i Stockholm. Bra för mig att det läggs lite utbildningar och konferenser här så att jag får möjlighet att träffa mina långväga vänner. Pratade med Kim, Kicki och Ingrid idag också. Nu ska jag titta på ett av mina favoritprogram ”Grand Designs”. Lagom engagerande och stimulerande.

Alla ni som tittar in här, jag älskar era väsen!

Shima

Anette