fredag 11 september 2015

Blod och annat

Fick blod i går, efter flera dagar med blodbrist. Mår mycket bättre av det märker jag. Inte yr och förlamande trött. Ser fram emot helgen med tillförsikt men hoppas att jag kommer att orka lite mer än vanligt. Ja, så ser det ut just nu. Är mycket medveten om att det var väldigt länge sedan jag skrev och det har stressat mig lite. Inte för att jag känner att jag måste rapportera utan snarare att jag vill men inte har haft inspiration och ork.

Resan med Åsa, Torbjörn och Kimina, till Dubrovnik var en fantastisk upplevelse. Resan är en present till mig och jag blev bortskämd och omhuldad. Det var också en fantastisk upplevelse, att bara ta emot och njuta. Kroatien är ett vackert land med fint folk och härlig natur. Kan rekommenderas å det varmaste. Med facit i hand så kunde vi kanske ha solat och badat lite mer, läst på stranden och så. Samtidigt ville jag också se lite av landet och bara åka med.

Tänker ofta på livet. Mitt liv, som inte kommer att bli speciellt långvarigt. Gråter mycket, stora våta tårar, klara rinner de nerför kinderna och blötar ner mig totalt. Försöker vara i nuet och inte tänka så mycket på vad som kunde ha varit, eller kunde ha kommit att vara om omständigheterna var några andra. Att hitta livslust och glädje i det som är kvar. Inte så lätt men jag försöker och jag hittar ibland lusten och glädjen i det jag har och i det jag kommer att få vara i den närmsta tiden. Det handlar om att överleva, jag vill ju leva, inte dö. Jag vet hur det är att leva men jag vet inte hur det är att vara död. Rädslan för att dö speglar väl ovissheten tänker jag, det att inte veta. Zahras ord ringer i huvudet, ingen av oss vet hur dagen slutar, men det att jag tror mig veta hur den slutar och att jag tror mig kunna påverka det är väl det som närmast kan kallas överlevnadsinstinkt. Att tro mig ha kontroll över situationen.

Ja, så här flyger och far mina tankar genom huvudet. Jag är glad för var dag jag har och jag är glad för var kontakt ni orkar ha med med.

Min intention är att skriva lite oftare från nu. Med inspiration från andra som skriver oftare på blogg och i dagboksform i böcker etc.

Jag är er oerhört tacksam och hyser stor respekt för att ni vill vara i mitt liv på de olika sätt ni väljer. Kärlek till er!

Shima!


Anette

6 kommentarer: